Ibland blir det lite för mycket...

I lördags åkte jag och Sebastian ner på stan för att möta upp Anders. Efter en kortare promenad så blev det lunch på fiket Caffe Latte. Sebastian lärde sig säga "Anders" och använde ordet väldigt mycket under dagen, haha.

När vi kom hem så nattades Sebastian och lite senare kom Micke och hämtade honom och jag åkte en snabbis ner på stan igen då det var höst-rea. Hittade en svart V-ringad tröja och ett par jätte snygga svarta finbyxor.

Senare på kvällen gjorde jag mig klar, hämtade upp Mattias och åkte hem till Magnus och Lynn då de hade inflyttningsfest. Jätte trevlig kväll med praglada mäniskor fortsatte tyvärr till att det blev lite väl mycket alkohol för mig... *suck* Ute på krogen (kände mig oerhört gammal bland alla 18-åringar...) märkte jag att alkohol med fibromyalgi inte alls fungerade särskillt bra och benen bar mig inte alla gånger. Otroligt pinsamt då det, helt ärligt, inte berodde på drinkarna - vilket säkert alla trodde. Resten av kvällen var inte alls särskillt munter och söndagen åtföljdes av baksmälla...

Sista partydrinken med andra ord. Låg hela söndagen och funderade på hur lördagen hade varit och insåg att jag faktist inte alls har något behov av att dricka. Jag vet, alla säger "aldrig mer" när de har en sjudundrande huvudvärk dagen efter, men fortfarande idag, måndag, så känner jag precis samma sak. Det låter så old school men det blev faktist inte roligare med alkohol.

Nej, det är verkligen inte värt det. Jag har redan så jäkla ont i kroppen och mår så dåligt så varför ställa till det ännu mer? Nu anser säkert flera att det förstås är självklart när man är sjuk att man ska ta det lugnt och tänka sig för osv osv, men jag är tyvärr en sån som inte riktigt vill acceptera att jag är sjuk utan vill kunna leva på som förut (var faktist första gången sen jag blev sjuk som jag drack så mkt).

Jepps, gjort är gjort och man lär sig något av det och går vidare i livet.
Tyvärr har jag mått väldigt dåligt (psykiskt menar jag då) både i söndags och idag så jag har hållt mig instängd och isolerat mig. Ikväll blir det tidig sänggång och imorrn ska jag ta nya tag och försöka blicka framåt igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0