Lägenhetsvisning

Jag har lyckats fått en hel del gjort den här veckan. Ni vet sånt man skjuter-på-o-tänker-ta-tag-i-en-annan-dag. Bl.a har jag rensat o sorterat bland alla mina papper (alltifrån räkningar, försäkrinsgpapper, kvitton till dagispapper osv) som jag samlat på mig sen jag flyttade hit (mars förra året). Nu fanns det även massor med papper från både 08 och 07 också som behövdes sorteras. Det har tagit sin tid men nu är jag klar!

I helgen blir det biljard o fest. Känns som det är nåt på söndag men finns inte uppskrivet nånstans...

På tors ska jag titta på lägenhet. En trea nere på stan. Jag skulle ha varit nr 1 men eftersom Nyköpingshem schabblade så är jag nr 5. Så frustrerande o irriterande. Jag blir både arg o ledsen. OM det är den lägenheten jag tror att det är så vill jag verkligen ha den, jag har inte så många valmöjligheter precis heller.
Vill inte behöva vänta över 5 mån på nästa. En lägenhet nere på stan har en normal kötid på 5 år så att de före mig skulle tacka nej är en minimal chans. Mindre än minimal.

Kom förresten äntligen åt min Spraymail. Hade mail som var över 5 månader gamla och olästa. Känns lite jobbigt när jag inte besvarat flera av dom. Ska väl ta tag i det nu...

Det nya året

Äntligen skriver jag ett blogg-inlägg. Ca en månad sen sist, så jag summerar väldigt kortfattat:
Julafton var trevlig och mysig med god mat och en glad son. Tomten var han inte rädd för utan sprang ivrigt och hejade på honom när julklappar delades ut.
Den 25:e åkte vi till Gävle till min pappa/Sebbes morfar. Sebbe var snäll hela resan dit, hela tiden där och hela resan hem. En riktig guld-gosse! Dock blev jag sjuk sista natten med frossa, illamående och feber.
Nyårsafton blev ganska lugn tillställning med några vänner.
Nya året börjades bra med hanterbar smärta som möjliggjorde pulka-åk, badhus och Norrköpingsbesök m.m.
I lördags var det fest då en vän (nuvarande rullator-ägare) fyllde 30. Kul!

Den här veckan har varit jobbig, tråkig och smärtsam. Jag har sovit hemskt dåligt och haft väldigt ont i kroppen vilket har gjort mig trött och seg. Har inte företagit mig mycket.
Var dock och träffade ytterligare en läkare (nför kommande smärtprojekt) och fick då veta att det inte kommer att startas i feb utan april. Jag som trodde det skulle börja i aug-08, därefter jan-09 men nu får jag alltså vänta till april. Nästan ett helt år har gått o jag stampar på samma ställe.
Jag kan verkligen inte beskriva hur frustrerande det är att gå med smärtan dygnet runt o känna stressen för att mitt liv bara flyter iväg för - ingenting. Det är jobbigt att bara stå o se på, det har ju gått 9 år nu o jag väntar fortfarande på att få hjälp så jag kan påbörja ett "normalt" liv. Vem skulle säga till en som brytit benet att det bara är att bita ihop, du får operation om 3 år...

Kan avsluta blogg-inlägget med att berätta att jag inte fick iväg julkorten i tid... jag fick inte iväg några alls. Jag är konsekvent i alla fall.

Rockiga Rockbaren

Många och långa sjukhus-besök har avlöst varandra från dag till dag.
Mycket man ska stå ut med och gå igenom om man ska vara med på Smärtprojektet (1 års intensiv-rehabilitering på smärtkliniken på sjukhuset). Om det blir som jag har uppfattat det så ska jag få börja februari -09. Känns avlägset när man har ont varje minut dygnet runt, men det är inte så mycket annat att göra än att stå ut.

Igår var det födelsedagsfest med Rockbaren som slutstation för kvällen. Jätte trevligt folk och härlig feststämning gjorde kvällen perfekt.
Idag blev det en resa till Norrköping för att träffa ett par gamla vänner (sååå gamla är dom inte men gamla i form av att jag kännt dom i många år...) och imorgon är det julklapps-inköp som står på listan.

Är förstås försenad med att få iväg julkort utomlands, jag har alltid lika svårt med det. Kanske får jag iväg inrikes-korten i rätt tid? Det får framtiden utvisa.

Bad mascara-day

Är jag ensam om att ibland ha bad mascara-day? Ni vet, när ena ögats fransrader blir tjusiga och den andra sidan bara klumpar sig och ser ut som små insektsben...
Är man stressad så är det inte så mkt att göra åt... fast i och för sig, även om jag inte vore stressad så är jag alldeles för lat (el bryr mig för lite) för att orka göra om.
Och hur många ser det egentligen? Ungefär som när man har en bad hair-day, man inbillar sig att alla ser det när det faktist inte är nån som ens reflekterat över det.
Ett av dagens i-lands problem.

Vinterfoton

Idag blev det en liten promenad längs med ån och lite vinterfoton:

























De två sista bilderna är där jag hoppas på att det ska bli en lägenhet ledig snart för mig och Sebastian.

Foton från kattutställningen

Blev tyvärr inte så många bra bilder. Dom såg bra ut i kameran men sen märkte jag i datorn att så inte var fallet.
Men håll till godo:


En stooor Maine Coon-hane


En snäll MC-uppfödare som lät Sebastian hälsa på en av deras kissar.


En cool cat


Kan katter så kan även Sebastian visa upp hela tand-garnityret!


En fantastiskt fin silvertabby MC - vill ha!!!

Jag hoppas att allt ser ljust ut efter sommaren så det kan flytta in en liten (el stor) MC hos oss!

Kattutställning

Skrikig unge, iskall bil, isande vind i ansiktet från bilen bort till Rosvalla (där kattutställningen höll hus) för att sedan frenetiskt hindra näsan från att rinna när man kliver in i värmen.
Mötte upp tre vänner innan vi gick förväntansfulla in i hallen. Stor internationell kattutställningen med Maine Coon som rasspecial... visade sig vara ett 80-tal katter och väldigt få Maine Cooner. Trist men Sebastian lät sig inte nedslås utan tittade fascinerat på ett söta kissekatterna som satt i sina burar och svarade entusiastiskt på varje katts "mjau" med applåder och skratt.
Jag tittade suktande på Maine coonerna och pratade även med en uppfödare, som var snäll och plockade ur en av sina katter så Sebbe fick hälsa. Nu var ju dom här katterna en aaaning större än mormors lilla huskatt - Cleo, så lite läskigt blev det när den satte ner sina tassar i Sebbes famn.

Men vi får se efter sommaren hur ekonomi och allt ser ut. Jag måste klara av att bära hem kattsand och kattmat, men det blir lättare att be vänner och familj om den hjälpen när jag bor nere i centrum och det är gångavstånd. Men som sagt; vi får se...

Bilder kommer förstås, men måste ladda kamerans batteri först.

Snuviga tider

Efter flera dagars ryggvärk som inte var att leka med, hann jag vara uppe på benen i två dagar innan det var dags för en rejäl förkylning. Suck och dubbelsuck. Sebbe har återigen inflammation i ögat och så är även han förkyld.
Men det gäller att ta tillvara på tillfällena och att båda är hemma och snuviga har gjort att vi med gott samvete kunnat ligga under täcket i soffan och tittat på film medans Sebbe flera gånger har konstaterat: myyysigt.

Hans språk har verkligen kommit igång sen han började på dagis och det är väldigt roligt att höra honom rabbla ur sig meningar och sätta på ord på de flesta saker som kommer i hans väg.

Inte alla vet vad konst är

Jag sitter i soffan och tittar på tv, Sebastian sysselsätter sig själv i sovrummet. Tycker det låter som att han leker med sina bilar. Efter en längre stunds tystnad så har man som förälder lärt sig att något inte är som det ska.
Jag smyger ut till sovrummet och ser Sebastain med tuschpennan i handen och i full färd med att rita konst på golvet.
HELA sovrumsgolvet var helt fullt med röda sträck! Jag går till köket för att hämta rengörings-spray och trasa och fryser till när jag ser att även köksgolvet är utsatt... dock "bara" halva...
En lååång stund spenderades på knäna medans jag kämpade på att skrubba bort märkena från golvet.
Sebastian stod och tittade på, pekar på golvet och säger:
"Vad duktig jag är!"


Min lilla konstnär

Leriga hundar i ruskväder



Pling plong! väcktes jag av imorse. Det är alltså mobilens sms-signal. Trött trevade jag efter den och kollade klockan samtidigt som jag muttrande tänkte: vem f-n hör av sig så här tidigt...
Såg att det faktist var 3 min innan jag i alla fall tänkte gå upp och läste i sms:et att Micke undrade om jag mindes att det var omställning till vintertid idag. Nej, det gjorde jag inte. Förnöjt ställde jag alarmet en timme framåt och somnade om.

Nånstans runt 9.30 trotsade jag fibron och vädret och satte jag mig i bilen och styrde kosan mot Skärblacka.
Väl framme såg jag att det var Twist som var i fållan och vallade med Elin så jag smög mig fram och ställde mig bakom resterande publik... vilket inte fungerade när Twist upptäckte att det luktade annorlunda och börja stanna till varje gång han passerade folk-högen. Åter igen imponeras jag av hundarnas otroligt känsliga luktsinne!

Mycket Twist-gos blev det i väntan på lunchpaus. Trots att han var blöt, lerig och jag blev full med hundhår över mig och kläder (för att inte tala om lera!) så var det så underbart att få borra ner händerna i hans päls och bara mysa.
Efter lunchpaus blev det besök inomhus hos Nina och träffade alla hundar som var högt och lågt och förstås en stunds beundran av de fem små valparna.

Sen var det ut igen i ruskvädret och fortsätta med vallningsträningen. Nina var snäll och bestämde att Twist skulle börja så jag kunde välja när jag ville åka hem istället för att behöva vänta kvar. Personligen kände jag mig lite dum som ställde till med besvär (vilket det säkert inte var) men ideén var faktist helt och hållet Ninas :-)
Så Elin började med Twist och denna gången var han mycket piggare och ivrigare men när de varit inne en stund så gick det genast mycket bättre. Både Twist och Elin var duktiga och skötte det fint - trots att Twist blev distraherad av att jag stod i närheten.
Kändes tråkigt förstås att förstöra lite genom min närvaro men jag trodde inte han skulle reagera på det sättet när han ändå är inne och vallar.

Efter Twists runda valde jag att åka hem. Jackan (som var mer brun än svart) hamnade direkt i tvättmaskinen ihop med jeansen. Micke kom förbi med Sebastian och vi åkte sen till mamma på söndagsmiddag. Potatisgratäng, lammstek och marinerade champinjoner... så gott!
Tiden gick fort och jag åkte därefter och lämnade Sebastian hos Micke och hem, satte mig framför datorn och här är jag nu.

Twist, Elin och Nina:










Delar av nybörjar-vallarna


Elin och Twist

Absolut inte korkad men väl korad



Idag var Twist och gjorde sitt MT, han fick 393 poäng och då han redan tidigare blivit godkänd på exteriören så kan han nu titulera sig KORAD. Jag är jätte stolt f.d matte och tycker det är roligt att Elin (som numer äger Twist) har redan kommit igång och kör på aktivt med honom.

Mailade även med Nina om morgondagens vallning och jag var så välkommen ut till dom på Fätorpet. Ska bli kul att få träffa Elin och Twist igen, och Nina förstås som nu också har en kull med små valpar + andra aussiefolk som kommer dit.

Har suttit och uppdaterat aussieklubbens hemsida (äntligen) och tyckte jag satt väldigt obekvämt och fick väldigt ont i kroppen och det tog väl någon timme eller två innan jag kom på att det bara var att ändra höjden på datastolen så skulle jag sitta genast mkt bekvämare...
You live you learn


Hårdkokt



Idag blev det lite mer gjort än igår (... och i förrgår...). Kom inte igång förräns klockan var 10, kokade ägg för första gången på länge. Är nog en av de få 27-åringar som inte kan koka ägg men försökte minnas om det är 8 min el 10 min som gäller för hårdkokta ägg. Valde mittemellan.
Frukosten blev kaffe och 2 mackor med ost, ägg och kaviar på. Urk, säger många. Prova, säger jag.

Plockade undan lite här hemma, körde tvättmaskin, ställde iordning disken och vek därefter kläder som sedan lades in i garderoben. När man samlat på sig några veckors tvätt så har det en tendens att bli ganska mkt vikande. Jag är ändå ganska duktig på att tvätta men från torkstället och in i garderoberna är lite svårare.

Sen blev det en dusch och så hämtade jag Sebastian på dagis. Vi åkte inte raka vägen hem utan stannade till vid ett motionsspår och gick en promenad och då jag inte hittar så jätte bra så blev det en väldigt lång promenad. Men Sebastian knatade på och var otroligt duktig. Varje gång vi mötte på någon hälsade Sebbe glatt "hej!" och sa sedan "hej då!" när vi passerade varandra.
Vi mötte upp Micke på parkeringen och åkte till Lidl. Jag köpte avkalkningstabletter och gipsavgjutnings-grejer - inget mer. Vilket är konstigt för när jag är på Lidl brukar jag alltid hitta något mer. När vi var klara där åkte Micke och Sebastian hem till honom och jag hem till mig.

Var så slut efter den långa promenaden så efter en stundsliggande i soffan slumrade jag till. Nu är jag lagom seg...
Ska sätta mig och leta ideér till julklappar, vill för en gång skull handla allt klart innan den 23 dec...

Kl 22 börjar Desperate Houswifes, en klar favorit bland tv-programmen och jag hoppas jag orkar hålla mig vaken till dess.

Ibland blir det lite för mycket...

I lördags åkte jag och Sebastian ner på stan för att möta upp Anders. Efter en kortare promenad så blev det lunch på fiket Caffe Latte. Sebastian lärde sig säga "Anders" och använde ordet väldigt mycket under dagen, haha.

När vi kom hem så nattades Sebastian och lite senare kom Micke och hämtade honom och jag åkte en snabbis ner på stan igen då det var höst-rea. Hittade en svart V-ringad tröja och ett par jätte snygga svarta finbyxor.

Senare på kvällen gjorde jag mig klar, hämtade upp Mattias och åkte hem till Magnus och Lynn då de hade inflyttningsfest. Jätte trevlig kväll med praglada mäniskor fortsatte tyvärr till att det blev lite väl mycket alkohol för mig... *suck* Ute på krogen (kände mig oerhört gammal bland alla 18-åringar...) märkte jag att alkohol med fibromyalgi inte alls fungerade särskillt bra och benen bar mig inte alla gånger. Otroligt pinsamt då det, helt ärligt, inte berodde på drinkarna - vilket säkert alla trodde. Resten av kvällen var inte alls särskillt munter och söndagen åtföljdes av baksmälla...

Sista partydrinken med andra ord. Låg hela söndagen och funderade på hur lördagen hade varit och insåg att jag faktist inte alls har något behov av att dricka. Jag vet, alla säger "aldrig mer" när de har en sjudundrande huvudvärk dagen efter, men fortfarande idag, måndag, så känner jag precis samma sak. Det låter så old school men det blev faktist inte roligare med alkohol.

Nej, det är verkligen inte värt det. Jag har redan så jäkla ont i kroppen och mår så dåligt så varför ställa till det ännu mer? Nu anser säkert flera att det förstås är självklart när man är sjuk att man ska ta det lugnt och tänka sig för osv osv, men jag är tyvärr en sån som inte riktigt vill acceptera att jag är sjuk utan vill kunna leva på som förut (var faktist första gången sen jag blev sjuk som jag drack så mkt).

Jepps, gjort är gjort och man lär sig något av det och går vidare i livet.
Tyvärr har jag mått väldigt dåligt (psykiskt menar jag då) både i söndags och idag så jag har hållt mig instängd och isolerat mig. Ikväll blir det tidig sänggång och imorrn ska jag ta nya tag och försöka blicka framåt igen.

Länkar

Istället för att samla alla länkar i listan till höger, där de hamnar i oordning och inte kan delas in i kategorier osv, så har jag bestämt att lägga in en sida med länkar istället. Här kommer jag allteftersom att samla länkar till hemsidor och bloggar som jag gillar.

Hundbloggar jag gärna besöker:
Elin, Vera och Twist
Jessica och Scott
Lisa, Loi och Eskil
Linda, Modja, Elsa och Bella
Anneli, Spader och Yoker
Sara, Simma, Vila, Gizmo och Ajax
Min gamla hundblogg

Hundsidor:
Svenska Australian Shepherd klubben
Windedos
Fätorpet

Höstlöv + barn = kul!



Gårdagen hade ett inplanerat besök till grannstaden för att träffa en kompis men blev inställt. Istället blev det lite halvseg förmiddag framför datorn. Jag hann med att besöka flera hundbloggar för att uppdateras om "gamla" bekantas vardag. Saknar mina fyrbenta något så otroligt.

Vid 12-tiden blev det en tur ner till mamma och lillebror för en kort sväng på stan. Åkte sen och hämtade Sebastian på dagis och väl hemma inväntade vi på att ovannämnda skulle bli klara hos vårdcentralen och komma förbi på en fika.
Kaffe och prinsess-bakelse avrundade kvällen perfekt.



Till natten avstod jag från att ta någon sömntablett pga hallucinationerna tidigare då Sebastian skulle sova hos mig. Det tog lång tid innan jag äntligen fann sömnen. Dock väcktes jag abrupt vid 2-tiden av en duns och Sebastians gråt - han hade rullat ur sängen och ramlat ner på sina leksaker på golvet. Snabbt slängde jag mig över sängen och lyfte upp honom, han var väldigt svår-tröstlig och hade svårt att komma ner i varva. Stackarn var nog väldigt chockad och skrämd över vad som hade hänt, men som tur var utan några skador. Efter någon timme somnade han äntligen och sov fridfullt resten av natten, värre var det med mig som inte alls kunde somna om av rädsla för att han skulle hamna över kanten igen.

Lite efter 7 imorse kom Micke förbi för att avlasta mig och köra Sebastian till dagis då jag var så borta.
Tillslut morrade min mage högt av hunger så jag tvingade mig själv upp. Efter frukost och dusch körde jag ner till stan för att möta upp Mattias och ta en lunch. Direkt från stan åkte jag till psykologen för att direkt efter åka till dagiset och hämta lillpojken.
Innan vi gick in så hann vi med lite lek bland lövhögarna:





Slutet av kvällen tillbringas framför tv:n varvat med Christine, Vänner och Rallyvurpor (Sebastian älskar bilar!) innan det är dags för nattning får se om jag också somnar av utmattning...

RSS 2.0